Om att sätta päls

Upptäckte häromveckan att Sir Louie håller på att ta på sig höstkavajen. Den fina korta, släta sommarpälsen är under förvandling. Just det här med hästars päls är något som jag fascineras av och min vana trogen läser jag artiklar och forskningsrapporter i detta ämne.

Anledningen till mitt intresse är för det första att jag ÄR intresserad av allt som har med hästar att göra. För det andra tycker jag själv att jag blir en bättre hästägare om jag vet hur saker fungerar och kan sätta in eventuella åtgärder för att underlätta för min häst.

 

Hästens hår består till 90% av protein och det går åt både protein och energi för att sätta päls. Det går åt mer foder att bygga upp ett kilo päls än att ett kilo muskler. Pälssättningen tillgodoses i första hand om näringstillgången är knapp.

 

Jag själv upplever att Louie ofta blir trött under både pälssättning och pälsfällning.  Ibland kan jag märka stor skillnad på några dagar att hans fettdepåer sinar speciellt vid den här tiden då han ska sätta päls. Louie är fortfarande ute dygnet runt på bete, men även om det finns gräs kvar i hagarna så är näringsinnehållet ganska lågt, speciellt nu så långt in på säsongen. Han är ju lite äldre än sin hagkamrat så min uppfattning är att han behöver lite mer mat för att få rätt näringsintag.

Så då uppkommer frågan ska man börja stödfodra eller inte?

Jag har valt att börja ge honom hösilage i boxen när han är inne. Inga stora mängder, men när han kommer in ska det finnas om han vill och behöver äta.

 

Han är ju inte alls mager - tvärtom, men det är väldigt jobbigt att försöka göra något slags arbete med en häst som är hungrig hela tiden och bara kastar sig över allt som växer. Även farligt, då hästen i brist på annan mat kan äta växter som är giftiga - växter som de tidigare under säsongen har ratat.

En lite svår balansgång då jag även vet att Sir Louie, han älskar mat och han äter inte alltid för att han är hungrig utan för att det är gott!!! Därför blir vår melodi att stödfodra och fortsätta med daglig motion, bra för både kropp & själ.

 

Sedan kommer den delikata frågan om man ska ge B vitamin eller inte. Det finns massor med olika åsikter om det. En del säger att det inte behövs alls, andra säger att vissa individer kan behöva, en djungel helt enkelt. Jag har fattat mitt beslut och är säker på att min häst behöver B vitamin och förra året hittade jag en tillverkare som inte tillsatt något socker i blandningen utan endast olika B-vitaminsorter.Bättre innehåll och mindre dos - en vinnare i mina ögon.

 

 

 

 

 

 

Etiketter: småprat

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln