Styrkebesked

 

Jag har märkt att Sir Louie blivit starkare i kroppen och framförallt i bakdelen.

Allt grundarbete som vi jobbat med under hösten börjar visa resultat. Det är många, många ridpass i skritt där vi haft fokus på att bakbenen ska gå in och bära vikt, linjeringen av kroppen och att kunna korta och länga steget och behålla full kontroll på kroppen - som att gå på lina!

Nu när han är starkare i bakdelen blir automatiskt framdelen betydligt lättare, en tid har han haft en tendens att vilja lägga mycket tryck i handen, men det blir mindre och mindre. Jag försöker även uppmuntra honom att bära sig själv, vara lätt - för jag vet att han kan, men ibland är det lite bekvämt att låta någon annan (jag) bära runt på honom.

Även arbetet med skolskritt tycks vara mycket bra och stärkande. Muskelaktiviteten i hans länd och runt hans leder i bakbenen har fått sig en rejäl skjuts framåt. När jag rider kan det vissa gånger kännas som om han letar och försöker hitta hur han ska koppla ihop de olika delarna. Det är precis som om han kan, men inte riktigt vet hur han ska få ihop det. Det är verkligen finmotorik det handlar om. Jag skulle kunna jämföra det med att man tex kan spela att musikstycke på piano - man vet hur det ska låta, men fingrarna och hjärnan har inte riktigt övat ihop sig.

Beviset för att han har mer styrka kom häromdagen. Då fick jag en första glimt av hur det kommer att kännas att rida honom när han hittat igen alla kopplingar och vara stark i dem. En härlig uteritt på byn med både övningar och avkoppling i skritt byttes mot några korta övergångar till trav och han började liksom trava på stället. All kraft gick uppåt inte framåt utan bara ökad skritt i balans och lätt, lätt upp i en gungande taktfast trav. WOW!! Han orkade kanske två-tre övergångar sedan tyckte han själv att det var jobbigt!  Det är bara att tacka och ta emot, finfina presenter är det.

 

Även på träningen på ridbanan lyckades vi hitta igen denna gungande trav och jag riktigt känner hur han växer runt mig, jag får liksom sitta i honom inte på. Då orkade han göra fler övergångar och med lite vila emellan i båda varven. Som belöning fick Sir Louie trava på lite friskt framåt efter detta samlande arbete och då blev han ganska vild och stark. Jag lyckades dock lugna honom en aning och han bjöd även på fin galopp med fina fattningar och stark överlinje - magnifikt!

 

Det märks dock att det tar på krafterna för han blir rätt trött och det blir en massa mjölksyra i musklerna. För mig är det är ju helt fantastiskt att jag kan få njuta av dessa steg och efterhand kommer det att bli fler. Ju starkare han blir desto fler steg kommer han orka med. Känslan är obeskrivbar, den säger och ger nog mig allra mest och det som känns så häftigt är att det på något konstigt sätt verkar vara så lätt för honom. Otroligt svårt att beskriva, men som en vis kvinna sagt till mig; "Sara, när det är RÄTT känns det LÄTT och när det är LÄTT känns det RÄTT." Det är nog sant även i detta fall.

 

 

Etiketter: träning

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln