Inte nu igen!!

Jaha, då hände det igen - det jag inte vill ska hända!

Men har man en häst som formligen ÄLSKAR att rulla sig i hagen bland pinnar, lera, granbarr och allt som finns så händer det ibland små olyckor. Ett litet gran eller tallbarr fastnade i Sir Louies öga och när han försökte gnugga bort det stack det rackarns barret ett litet, litet hål på hornhinnan.

Detta är fjärde gången han lyckas skada sina ögon, två gånger  vänster öga och nu två gånger med höger öga - senaste gången var för ett år sedan  - jag hoppas att vi nu jämnat ut "fördelningen" så vi slipper fler liknande händelser.

 

Självklart blev det veterinärbesök, smärtstillande, lite bedövning och anti- inflammatoriskt. Under de närmaste dagarna får han ögondroppar och salva så att såret läker ihop samt att svullnad och irritationen i ögonlocken skall ge med sig. Ögondropparna gör att han blir väldigt ljuskänslig så han får bära flugluva för att skydda ögat samt att han inte ska kunna klia och gnugga i ögat. Nu de första dagarna är luvan preparerad med mjukt skumgummi och ögonlapp som skydd närmast ögat, men egna uppfinning som faktiskt fungerar riktigt bra!  Utan ögonlapp finns det risk att solens strålar bränner hål på hornhinnan och det är inget att rekommendera!

 

Eftersom han nu inte kan se på ena sidan inser jag vad viktigt just synen är för hästar. Det måste verkligen vara jättesvårt för Louie, som i vanliga fall är van att kunna se med båda sina ögon och nu bara får förlita sig på ett öga. Med tanke på att en hästs ögon och syn fungerar så anorlunda mot för oss människor gör han det väldigt bra. Det är inte alls så lätt att gå in eller ut genom stalldörren - speciellt då det är mörkt inne och ljust ute. Så många små saker man tar för givet är nu inte alls så lätt. Jag märker att Louie har väldigt svårt att bedöma avstånd och han "krockar" lätt med tex vattenbaljan för han ser inte hur nära eller långt ifrån den är.
Det blir även anorlunda för mig då jag leder honom för jag får vara hans ledsagare och "se åt honom". Jag får prata så han hör vart jag är och försöka hjälpa honom på det sättet.

 

Idag hade svullnaden gått ner lite och det ser redan bättre ut. Vi tog oss en promenad på vägen för att hålla igång och det var så skönt! Humöret är det inget fel på, Sir Louie är lika pigg och glad som han brukar.  Imorgon hoppas jag att vi kan ge sista dosen med just ögondropparna för då kan vi skippa ögonlappen och bara ha flugluva.

 

Etiketter: småprat

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln