När en dröm går i uppfyllelse

Idag gick en av våra gemensamma drömmar i uppfyllelse: Sir Louie och jag fick en alldeles egen och högst privat lektion med vår underbara Birgitta Järnåker!
Tyvärr blev det ingen sommarkurs för oss nu, men Birgitta valde att komma hit på semester och då fick jag & Sir L låna henne en stund - vilket vi är otroligt tacksamma för!
Eftersom jag själv inte haft 100% bra kropp har det inte varit så mycket ridning den senaste veckan, men har man chansen att få en egen lektion då ska jag vara halvdöd innan jag tackar nej.

Dagens lektion blev det mest häftiga och spännande ridpass jag någonsin upplevt! Tror aldrig jag upplevt min häst såsom idag. Det kommer ta ett tag för mig att processa allt som hände för idag var ingen vanlig dag.
Sir Louie blev ganska taggad, han testade gränser, väckte upp sig själv och sitt nervsystem såsom aldrig förr. Han fullkomligt vrålade (gnäggande, men det låter som en T-rex) ut över byn och trots allt detta "runtomkring" kunde han göra en väldans mycket bra arbete. Vissa stunder kändes det som frustration, kroppen är där, men inte styrkan, en vilja att kunna göra mer! Hans rygg arbetade kopiöst och jag fick sitta och belasta. Prova att rida lätt sa Birgitta, känner du att det inte går för ryggen är redan där - hur underbart är inte det!! Fantastiskt fint travarbete bjöd han på, ett lyft i famdelen och höga lyft med frambenen och även om han var PÅ kändes han lätt. Fick se på några av Birgittas bilder som hon hann knäppa på oss och jag har aldrig någonsin sett min häst på detta sätt! 
Det blev ganska mycket fart och kraft i passet. Sir Louie ville ha galopp. Det där Sara är ansats till skolgalopp och nu gör han ansats till levad!! Han ser ju hur stark ut som helst! För han gjorde det inte bara en gång utan flera, fler gånger efter varann. Hur underbart som helst!

Idag var han verkligen stark och jag tror han kände själv att kroppen, nervsystemet, motoriken, en massa olika bitar föll på plats. Lite att upptäcka sig själv på något sätt. Vi hamndade vid en tröskel och jag tror vi lyckades få honom att kliva över den, in i det nya, det okända.

Jag är även väldigt nöjd med mig själv. Tycker jag kunde ha en bra och balanserad sits nästan hela tiden - Angelica som hjälper och stöttar mig med min sits skulle ha varit stolt över mig idag. Sedan när det knöt sig lite för Louie vågade jag fortsätta att be honom, lite att utmana mig själv, inte bli rädd för kraften och energin utan lita på att vår kommunikation faktiskt finns där i alla situationer.
Vi hann även få med lite viktiga övningar att ta med oss där vi ska fokusera på inner bakben. Hjälpa honom att hitta in rätt och få honom att vinkla och niga.
Idag var det världsrekord igen, vilken fantastisk häst jag får ha i mitt liv. WOW!!

Etiketter: träning

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln