Det kurrar i magen

Sensommar, men fortfarande mycket bete kvar i hagen, men Sir Louie skriker till mig, JAG ÄR HUNGRIG!
Mat, allt kretsar kring mat och att äta. Allt annat kan han vara utan - vilket han tydligt visar för mig. Han vill inte gå på promenad, inte träna, inte lufsa runt i skogen - bara äta. Så fort han lämnar hagen dyker hans huvud ner i gräset och han äter och äter.
Jag ser så tydligt på Louie när han försöker berätta något för mig, men lyssna då säger han. Jaa, jag lyssnar!
Denna veckas lärdom från Sir Louie till mig handlar om att lyssna och att lita på det jag hör. Tur för mig att jag har en sådan tydlig häst som verkligen talar om för mig vad som gäller. Även om det ibland tar lite tid innan jag förstår vad han faktiskt försöker säga till mig.

Det tar en stund innan jag förstår. Jag måste först gå igenom alla möjliga mer eller mindre tråkiga scenarion och fundera på om jag ska sluta rida honom, om han vill bli hagehäst resten av sitt liv, om han är sjuk, eller bara ett ålderstecken. Vad är det som gör att min häst känns trött och lite håglös? 
Efter att ha gjort en djupdykning ner i min känslomässiga källare, börjar jag se saker lite mer klart. Sensommar, näringsfattigt bete, pälssättning, trötthet - känns som lösningen kan finnas i att ge mer näring. Sir Louie visar tydligt att jag är inne på rätt spår, lägger in hö i boxen som han glatt mumsar i sig, lägger ut hö ute i hagen som äts upp varje dag. Skönt!  

På bara några dagar ser jag en stor skillnad i hans beteende. Han känns redan mer pigg och mer intresserad av att faktiskt göra något. Jag ser i i hans ögon att den där pigga och busiga killen börjar komma tillbaka. Den korta promenaden från hagen till stallet börjar bli lite lek och bus igen. Han rymde till och med ut ur hagen och lekte "du kan inte ta mig" medans han mumsade lite på grästuvorna. Sådant gör mig väldigt glad!

Min plan är att under denna vecka ge honom lite extra mat och energi så han behåller sin framåtanda. Arbetade honom lite lätt vid hand häromdagen och då bjöd han minsann på några fina galoppsprång och ur dessa en fin samlad trav som jag inte sett honom göra förut.

Känner en stor tacksamhet över att han tydligt talar om vad han behöver och att han gör det i tid. Det syns inte på honom att han skulle lida av näringsbrist även om han denna sommar är mer smärt än tidigare. Det känns som om hans nuvuarnde kroppsform är idealisk. Det finns lite att ta av utan att han känns för tung. Min fantastiska läromästare, klok som en bok :-)

 

Etiketter: reflektioner

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln