Tankar kring samling

Foto: Katarina Brännlund Foto: Katarina Brännlund

På sista kursen då vi tränade för Birgitta pratade vi om hur viktigt det är för Sir Louie med samling. Då inte bara samling i skritt och vidare mot skolskritt och tramp utan i alla gångarter. Som Birgitta sa; "Det här är ingen häst man flänger runt på." Underförstått att han måste arbetas med kontroll och med rätt belastning för att må bra och hålla ihop. Han behöver aktivera sina muskler och sitt nervsystem och samtidigt arbeta rätt med korrekt belastning. Kroppskontroll i varje steg och tid och möjlighet att få röra sig i sin takt.
Just det här med att Louie måste få vara långsam är så otroligt svårt. Det är som att balansera på lina, sakta, sakta. Jag måste ha hundraprocent kontroll på mig själv så jag inte rubbar hans balans, samtidigt behöver jag väcka hans energi. Jag måste sitta stilla, visa honom att jag inte kommer störa utan jag bara finns där och samtidigt försöka locka fram mer energi. Tålamod, förtroende, balans och supersvårt!

Hur ska jag kunna skapa energi när vi rör oss så långsamt? Det är något jag funderar mycket över just nu. I Louies gamla liv användes spö och touchering för att få honom att höja sin tonus och energi. Även om han synligt inte visar någon negativ reaktion på det känner jag att det nog inte är den väg jag önskar gå med honom.  Alltså får vi söka oss andra vägar.

Just nu provar och använder vi oss ofta av det uppkortade steget i skritt som en tonus/energi höjare. Han får korta sig, länga ut några steg och sedan tillbaka till korta steg igen. När jag rider tycker jag att det fungerar rätt bra, han svarar fint och höjer sin energi. Vid denna tid förra året arbetade vi med exakt samma sak, men då använde vi traven som energihöjare. Övergångar från trav till skritt gjorde att vi fick mer energi och framåtbjudning som vi kunde ta med oss till samlingen. Nu känns det dock som att vi har ett annat läge, även om övergångar fortfarande är väldigt viktiga för honom.

Det känns som om varje träningspass och ridpass vi gör är rejäl styrketräning. Jag ser på Louie när han rör sig ute i hagen att han blivit väldigt stark i sin bakdel. Han går rakt uppför de branta backarna, inte något sick-sackande som han brukar göra. Så allt arbete vi gör tillsammans ger resultat.

Vid veckans ridpass hittade vi ytterliggare några delar i pusslet med samling. Jag tror att Sir Louie presterade sin bästa travövergång någonsin med mig på ryggen och sedan orkade han ligga kvar länge, länge i en långsam och samlad trav som jag inte känt förut. Jag märker också att han tecknar sina rörelser uppåt mer och mer, vilket borde betyda att han sätter sig mer med sina bakben under sig. I dessa ögonblick kommer även hans rygg upp så jag verkligen känner att jag sitter i honom.
Tålamod, förtroende, balans och supersvårt - ja kanske det är nyckeln till samling trots allt.


 

Foto: Katarina Brännlund
Etiketter: reflektioner

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln