Höstfägring

Hösten närmar sig med stormsteg. Louie  har satt enorma mängder med varm björnpäls vilket är lite jobbigt då vi fortfarande har ganska varma höstdagar. Tycker att årets pälssättning fungerat jättebra! Jag upplever inte alls att han blivit trött och seg och inte heller fallit ur som han kan göra då all energi går åt till att skapa sig en rejäl vinterkostym för att klara snö, blåst och kyla.

Vi har plockat ner alla beteshagar utom en och tiden ute på gräset blir allt mindre då vi försöker hålla oss borta från det gröna vid kyla och frost. Det blir några timmar mitt över dagen som det är öppet ut på gräset, eller det lilla gräs som finns kvar där. Men det är ändå skönt för hästarna att fortfarande ha ganska stora ytor att röra sig på. Jag hoppas att den vinterhage som är full med fallna träd efter årets stormar hinner röjas upp så vi kan få lite större hage innan vintern.

Louie vet att snart är det slut på gräs för detta år och har därför visat mig sitt missnöje i form att att mer eller mindre vägra äta sitt hö. Jag ska ärligt erkänna att jag blev lite orolig då han bara petat i sig ynka 3 kg hö två nätter på raken. Jag bestämde mig för att om det var lika dåligt med höätande kommande dag så skulle jag ringa på vår veterinär. Nu behövdes inte det då Louie med all säkerhet hörde mina funderingar och istället gloffade i sig allt hö som fanns i buren. Skönt!

Fortfarande varvar vi nätter inne med nätter ute. Jag märker dock att Louie tycker det är ganska skönt att komma in på kvällen och lägga sig i sin spånade, fluffiga box. Det känns som att han behöver vilotiden, ingen vakttjänst och ingen konkurrens om maten utan han kan äta i sin takt och göra som han vill. 
 
Både Louie och jag gillar hösten med alla sprakande färger. Extra skön höstluft, lite kallt om näsan men även värmande sol - det är vår tid - GULDtiden.

Etiketter: småprat

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln