Summertime

Midsommar närmar sig med stormsteg, även om det inte riktigt känns som sommar med relativt sval temperatur och detta eviga blåsande.

Att sommaren är lite senare än vanligt märks bland annat på att vår inbetning ligger lite efter jämfört med tidigare år. Fast det kanske är lika så gott. Jag blir helt nojjig av att läsa om hästar som fått fång. Jag trodde ju att Louie möjligen drabbats av fångkänning (laminitis) förra året , så jag håller extrem koll på honom. Varje dag kollar jag hullet och känner på hovarna.
Det blir korta stunder på gräset med motion och hö däremellan.  Det blir även mycket extra hovvård den här tiden. Jag känner mig nästan lite sjukligt nojjig, det tycker även Louie som suckar och tittar på mig, skakar på huvudet och säger; Sara du är tokig!! Ja, jag vet att jag överdriver, men jag gör det för DIN skull. Ja, ja okej då svarar han då och suckar lite igen.

Nästan alla spår av vinterpälsen är i allafall borta. även om det varit lite trögt med de sista stråna. Nu finns det några små ljusa fläckar på baken kvar, men det är inte mycket. Vi brukar ha som målsättning att all vinterpäls skall vara borta innan midsommar. Jag tror vi kommer klara det!

Även allergin tycks vi klara lite bättre detta år, vilket känns otroligt skönt. Ögonen har klarat sig mycket bättre, inte alls så mycket rinnande och irriterande, men så har Louie fått "bo" i sin fina flugluva hela våren. För mig känns det jätteskönt att luvan gör så gott.
Även luftrör och andning har klarat sig bättre än tidigare. Fast vissa dagar  märker jag att Louie känns trött och lite seg i kroppen. Sådanan dagar tar vi det lite lugnare för jag vet hur det känns eftersom jag själv också har pollenallergi. Det är som att ha en infektion i kroppen, man blir trött i huvudet och kroppen känns blytung. 

Vi jobbar vidare med vår träning vid hand. Vi har inte riktigt kunnat sätta slutasignalen hundraprocentigt än, men det går framåt. Louie är väldigt duktigt nämligen för när jag ställer upp honom för att använda vår nya slutasignal så flyttar han sig korrekt direkt utan att jag behöver ge någon signal.
Idag provade vi att ställa oss längs staketet, han kliver in och placerar sig korrekt och därifrån bara börja gå framåt och samtidigt ger jag då signalen med spöt. Väldigt trixigt och mycket att hålla reda på för mig med tyglar, spö, behålla böjning/ställning, se placeringen på bakbenet - puh! Plus att jag ska gå baklänges och försöka hålla mig längs staketet och inte vingla iväg inåt i ridbanan. När den här utbildningen är slut då kommer jag vara expert på multi-tasking! Jag ska försöka testa detta sätt inne i ladan där utrymmet är mindre och det är lättare att rigga upp en kamera på rätt plats så jag kan filma det hela och se vad som egentligen händer.

 

Etiketter: småprat

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln