Vår Blogg

2012 > 04

Någonstans i Danmark föddes just den 26 April en liten fölunge, en fux med bläs som säkert var den sötaste lilla fölungen man någonsin sett.

Idag har han blivit några år äldre, fortfarande fux med bläs och med all säkerhet den charmigaste och vackraste hästen man kan se. I alla fall om man lever i min värld.

 

Idag har jag & Sir Louie firat hans födelsedag!

I morse fick han en halv banan och några äppelbitar i sin morgonhink - fyller man år så gör man! Eftersom detta är hans dag har han själv fått bestämma vad han vill göra så vi har letat grässtrån ute på gården och däromkring. Väl inne i stallet fick han en dunderskön massage av bakdelen - tror han växte flera centimeter när vi höll på!

Vi hann med en kort ridur på vägen och även jag fick då en fin present i form av att få känna energin när han ligger precis mellan trav och galopp - helt makalöst underbart! Ibland valde han att galoppera och ibland låg han bara i "vänteläge" med ursnygg trav - har inte ord för att kunna beskriva känslan, bara WOW!!! När jag sneglar ner på hans hals och huvudets placering och ser silhuetten då är det så att jag bara kan döööö - så snygg!!

Efter ridturen blev det "fruktsallad" -smaskens!  Sedan på med lerigaste täcket och ut i hagen för att mumsa hö, njuta av livet och känna sig väldigt stolt över allt han åstadkommit i sitt liv - so far.

Läs hela inlägget »
Etiketter: reflektioner
Sir Louie & jag med vår sitsguru Angelica H. Aug. 2011 Sir Louie & jag med vår sitsguru Angelica H. Aug. 2011

Jag har funderat massor på det här med sitsen. Hur man som ryttare påverkar sin häst beroende på hur man sitter, hur man belastar och hur mycket man "stör" sin häst när alla delar inte är på sin plats. Att arbeta med sin egen sits är något som jag försöker fokusera mycket på. Någon slags önskan jag har är att kunna rida på ett sätt där jag främjar hästen, tillåter dess rörelse och inte stör den överhuvudtaget. Det känn som ett stort mål och väldigt svårt.  Även om jag kanske aldrig kommer att uppnå detta mål till fullkomlighet så är det en strävan och det håller igång mitt eget fokus på att hela tiden förbättra mig.

 

Jag har fått jobba massor med min egen sits, både under ridskoletiden och nu. Då man "byter" från att ha ridit  en mer "klassisk" ridning till den akademiska ridkonsten blir det automatiskt en del förändringar, som exempelvis att ha relativt långa läder, ha balansen i foten, styra hästen mer med vikten... Under olika perioder har olika delar av min egen kropp och sits varit i fokus. Det har varit händer och handplacering, fotleder, överlivetsplacering och framförallt blicken!  Jag upplever att ju längre som Louie och jag kommer i vår utveckling tillsammans destå mer betydelsefull blir sitsen.

 

Louie är ju van från sin tid som ridskolehäst att balansera upp sin ryttare och han har alltid känts stabil. Nu när han blivit starkare i sin kropp, förändrat sin tyngdpunkt och sakta lagt mer och mer vikt på sina bakben och rätat upp sig är han mer känslig för ryttaren (JAG) och dess balans.

Tidigare har jag kunnat "komma undan" med vissa av mina olater, men nu går det inte längre. Han är extremt tydlig med att visa mig att " det där det går jag inte med på längre - gör om och gör rätt". Det blir extremt tydligt i tex övergångar att jag måste ta ansvar för min kropp, hålla koll på min egen balans, ha mina muskler i rätt spänning (tonus) för att han skall kunna klara av att balansera sin kropp och utföra det jag ber om.

 

Någonstans känner jag att det här är helt fantastiskt, vilken kommunikation! För att vi ska klara av jobbet måste vi bli ETT och samarbeta. Hur häftigt är inte det?!

Samtidigt får jag nästan prestationsångest för jag känner att nu jädrar så hänger det på mig! Jag måste prestera, vara balanserad, ha fokus. Det är som om nu är det Sir Louie som skolar mig - inte tvärtom.  Det känns även som om detta nya läge i kroppsmedvetenhet hänger sammans med vart vi befinner oss i vår utveckling inom ridkonsten. Nu när vi börjar så smått nosa på rörelser som kräver mer energi och styrka då måste vi BÅDA vara delaktiga i arbetet mer än tidigare.

Jag fattar verkligen att det här med att rida - det är en konst och inget man lär sig över en kafferast minsann!

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning

Det har varit en väldigt "stökig" vecka för oss. Vädret har inte varit på sitt bästa humör vilket har påverkat oss ganska mycket. Typiskt Aprilväder med snö, regn, sol några sekunder, snö, blåst.... Det gör ju också att energin och lusten att hitta på något minskar en aning.

Hagarna är leriga och man klafsar runt i denna gyttja, nää nu vill vi ha torrare väder och bättre underlag i hagen.

För Sir Louie är det rena rama ondskan när underlaget i hagen är som en lervälling. Han behöver ett fast underlag och bra fäste för att vara nöjd. Han är ganska tung och hans rörelsemönster trivs verkligen inte när det är halkigt - oavsett årstid.Som det är nu så glider han runt i leran och ibland har han svårt att behålla kontrollen på sin egen kropp. 

Jag märker direkt på hans kropp att han måste spänna sina muskler för att hålla balans och kontroll på sig själv. Musklerna får jobba rejält och han blir rätt trött av hela tiden hålla sin muskeltonus. Jag har försökt att underlätta så mycket jag kan för honom, men vädret kan jag tyvärr inte råda över...

 

Istället har vi haft lite av en friskvårdsvecka med massage och skön kroppsvård. Det är verkligen härligt att få se honom slappna av och se att spänningarna i kroppen släpper.  Många långa gäspningar och frustningar är det bästa beviset på att detta gör susen för en trött kropp.

Vi har även tagit långa sköna promenader längs vägen där underlaget är betydligt fastare för att han ska få röra på sig. Det känns verkligen som om han uppskattar att få röra sig på fast mark, han kan ta ut steget och hela kroppen får komma igång. När vi är ute på promenad varierar jag att gå med honom barfota och vissa dagar drar jag på honom bootsen. När jag valt att sätta på boots har jag samtidigt ställt honom i strålbad så vi slår två flugor i en smäll - strålbad och strålaktivering! 

 

Idag (söndag) är dock vädergudarna mer på vår sida så vi utnyttjade solskenet och värmen till att gå en lång promenad och njuta av varandras sällskap.  Vi var ute i 1,5 timme, Sir Louie letade grässtrån och njöt av att få provsmaka på de gröna, spröda stråna. Vi passade även på att gå till den plats där jag tänkt att vi ska öva på att galoppera. En lång raksträcka med suveränt underlag ute i skogen. Känns bra för oss att vi varit där och "rekat" och självklart har jag berättat för Louie precis vad jag tänkt att vi ska göra och hur.  

Läs hela inlägget »
Etiketter: friskvård

Jisses vilka fantastiska träningspass vi haft under helgen!! Jag tror aldrig att jag upplevt en sådan glädje och kontrollerad energi hos Sir Louie som han uppvisar just nu.

 

Tidigare i veckan har vi haft lite kommunikations - eller ledarskapsproblem, vet inte vilket. Det kan också vara ett uttryck för hans nya energiska JAG, kanske vårkänslor?? Han har varit rätt lugn, men fullkomligt vrålat så fort han lämnat hagen. Han har gjort sin röst hörd inne i stallet,  på promenad i byn, när jag försökt rida. Ingen direkt fokus utan mest detta vrålande.

 

Men när vi nu skulle ta oss ett träningspass då var han mycket lugnare och kunde hålla full fokus på arbetet. Det var nästan lite magiskt för han var så otroligt fokuserad och jag kände verkligen hur han koncentrerade sig i varje litet steg. Vi började med skrittarbete med lite volter, skolor, diagonaler. Han kontrollerade varje steg, kände efter exakt hur han skulle placera hoven och hans öron var konstant vinklade bakåt till mig för att lyssna. Vi provade med lite samling och övergångar och även då var han helt i balans.

 

 Även jag hade bestämt mig för att vara fokuserad och i balans, jag har gett mig sjutton på att jag ska underlätta och hjälpa honom så mycket jag kan. Nu använde jag min egen kropps muskler och spände fotlederna, lättade lite i sätet vid varje övergång för att ge hans rygg mer plats att kunna höja sig. Fokuserade på min egen hand, rak i ryggen och bara låta hans rörelse få plats utan störnningsmoment från piloten. WOW!! Vilken känsla vi fick och Sir Louie var helt med och bjöd till med sin egen energi.

Jag talade såklart om för honom att det är så här vi ska göra, samarbeta då blir det ju så himla mycket lättare - för oss båda! Vi avslutade passet med galopp och det kändes verkligen om om han aldrig ville sluta galoppera. Vi gjorde fattningar, anslag olika övningar, så himla kul!!

Vi var båda supertrötta då vi kom hem och jag hade träningsvärk i låren, vaderna, fotlederna baken.... Jag kände själv att idag då red jag faktiskt jädrigt bra!

 

Jag hade tänkt att Louie skulle få en dags vila efter denna urladdning, ut på promenad eller bara skritta ut i skogen för att hålla igång kroppen, men han ville annat....

Blev ännu en dag på ridbanan (när har det hänt!??). Jag lovade honom när vi gick ner till banan att vi tar det bara lugnt, skrittar lite och känner igenom kroppen. Hade valt betsling därefter för jag tänkte att JAG skulle träna och rida med enhandsfattning på stång utan krav på honom. Vi mjukade upp lite lätt och han kändes fin i skrittarbetet. Samling och skolorna gick hur fint som helst och jag tänkte okej vi gör bara någon liten uppgång till trav sedan ger vi oss.

Sir Louie hade helt andra tankar - vi gör lite galopp, lite piruetter i galopp med terre á terre känsla, övergångar från skritt till galopp, galoppanslag, samlad galopp och sedan kan vi göra lite trav. Han bara studsar fram som en liten gummiboll, vilken känsla!! Tror aldrig han varit så fin! Jag känner bara en sådan stor tacksamhet för att han vill bjuda mig på dessa helt underbara upplevelser. Det är nära till tårarana varenda ridpass just nu, älskade , älskade guldklimp!

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning

Dags för vår hovvårdare Angelica Hesselius att komma och kolla till Sir Louies hovar. Alltid kul att se och höra vad hon tycker. Man vill ju få "bra betyg" och visa att man gör sin läxa.

Jag sköter om hans tassar och gör enklare underhåll och proffset kommer med jämna mellanrum och kollar till hur det ser ut. En lösning som passar perfekt för mig. Jag har gått två kurser i underhållsverkning, så jag har lite koll på hur jag ska göra, vad jag ska göra och viktigast vad jag INTE ska göra. Känns dock väldigt tryggt att få hjälp av Angelica som är påläst och intresserad. Sedan känner vi ju varandra då hennes häst Pelle-Päls och Sir Louie bott i samma stall och är soulmates.

 

Nu har Anni verkat Louies hovar i snart ett halvår med ungefär fyra veckors intervall och det händer massor i hans hovar. Nu tycker jag att han fått riktigt fina hovar, fin form och bra balans. Jag är väldigt fascinerad över det här med hovar. Att de kan växa så mycket så snabbt och vad mycket som händer i hästens kropp när den rätta hovformen infinner sig.

 

Verkningen idag gick väldigt bra, tror faktiskt att hovvårdarinnan var rätt nöjd både med Sir Louie och mig.  Vi ska försöka hålla efter framhovarna lite mer tills nästa gång samt jobba med strålarna. Nu blir det lindrev och fotbad för att få bukt med strålröta och öka aktiviteten och tillväxten i strålarna.

Vi har tränat på att lyfta upp hovarna och att lugnt och fint kunna ställa ner dem igen -lite T-touch övningar. Louie brukar annars bara stampa ner hoven i marken med en rejäl duns och har man ett finger eller något annat emellan ja...då.. Inte alls skönt! Det skötte han kalasbra idag!. Efter hovvården tog vi en liten promenad, sedan ut i hagen och njuta av våren!

Läs hela inlägget »
Etiketter: friskvård

En sak som jag blivit mer medveten om den senaste tiden är det små detaljerna och dess betydelse. Ju mer jag lär mig om ridkonsten och ju mer som Sir Louie lär sig blir de små och i vissa fall de lite större detaljerna mer framträdande i vår ridning. Det är precis som om att ju mer finkänslig min häst blir för mina hjälper desto mer betydelsefullt blir det att jag gör rätt.

 

Häromdagen provade jag att rida utan kapson och bara på stång och med enhandsfattning. Det fanns egentligen ingen direkt anledning till varför jag skulle göra det, men jag har lovat mig själv att under detta år ska jag våga och utmana mig själv, se alla mina rädslor i vitögat och prova göra nästan allt som jag kan tycka är lite läskigt. Men det är en annan historia...

Hursomhavers bestämde jag mig bara för att, nää idag provar vi att rida på bara stång. Jag vet själv att just det här är lite bra för mig att göra. Jag har ju länge arbetat med mina händer i ridningen och att rida på en hand är lite nyttigt att prova då och då.

Eftersom jag tycker det är lite läskigt att bara ha stång i hästens mun och ingen kapson blir jag mycket mer finkänslig i min hand. Det blir även mer uppenbart om min häst lyssnar till mina vikthjälper då jag inte har någon kapson och tygel att hjälpa till att styra med. 

 

 Bara för att göra saken ännu mer utmanande valde jag att rida på byvägen, fram och tillbaka - ingen trygg ridbana med staket som skydd utan en ordentlig testkörning.  Efter lite uppvärmning med skrittövningar, lite skolor och samling tänkte jag att det var dags för lite övergångar till trav. Just det här med övergångar från skritt till trav och tvärtom är en svår övning för mig och Sir Louie. Han är ibland lite "bekväm" och tycker detkan vara lite jobbigt. Just i detta arbete, på byvägen, på en hand, endast stång märkte jag det. Jag hittade en mycket viktig detalj som jag inte hade en aning om att jag gjorde.

När  jag bad Louie att trava så tog jag handen mot mig....helt omedvetet. En del av min kropp sa till honom att gå framåt och en annan del sa stopp, inte konstigt att det blir förvirrande för honom. Vad fasen vill du att jag ska göra människa?? Stå stilla eller gå fram?

Resten av vårt ridpass blev en lektion för mig som ryttare, varje gång vi växlade från skritt till trav, från trav till galopp förde jag lätt fram handen och sa - varsågod att komma fram! Kan ju säga att övergångarna med denna teknik blev en helt ny upplevelse för både Sir Louie och mig. Kan bara lugnt konstatera ett en viktig detalj är uppmärksammad och åtgärdad...

Läs hela inlägget »
Etiketter: reflektioner

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter