Vår Blogg

2013 > 02

Tänka sig, jag har fått en ny häst! Eller ny-gammal, för det är min Sir Louie fast i en helt ny skepnad.


Idag har vi haft besök av vår kära Angelica Hesselius. Inte bara hovvård stod på programmet idag utan jag hade passat på att be henne om lite avstämning i vår träning. Sir Louie och jag har ju tränat i vår ensamhet sedan i september då Birgitta var här sist och min känsla har hela tiden varit att det är mycket som händer i vår utveckling. Jag har ju varit hos Angelica vid några tillfällen för att få inspiration och lite råd om hur jag ska komma vidare med bland annat skoskritten och idag var det dags för oss att få visa lite hur det ser ut.

 

Sir Louie var mycket glad över att få träffa Angelica. Han följde efter henne som en hund och ville till en början mest vara med henne. Det kändes lite som om han ville förvissa sig om att hon verkligen var där för hans skull och att hon skulle se ALLT han tänkte bjuda på.

 

Vi gjorde en effektiv och komprimerad lektion med fokus på att få Sir Louie att hitta igen skoskritten men även övergångar då dessa hjälper honom att hitta rätt takt. Vilken lektion jag fick!! Helt plötsligt trillade alla bitarna på plats och jag hade en helt ny häst som jag fick öva med. En energisk skritt, en samlad trav som ligger otroligt nära piaffen, en taktfast galopp där Sir Louie inte rusade iväg utan kunde dundra på mer "på stället". Helt ofattbart i min värld. Han känns så himla stark och även om det verkligen är otroligt jobbigt för honom att hålla ihop sin kropp i detta tempo och samtidigt hitta niget i sina leder, tycks han vara rätt tillfreds med alltihopa. Visst blev han trött och fick mjölksyra i sina muskler, men han kändes väldigt nöjd ändå.

 

För mig var det otroligt nyttigt med några extra ögon som kan observera vad som händer och hur jag kan hjälpa min häst för att göra detta krävande arbete lite lättare. Ingen kan väl vara bättre lämpad än Angelica som är vår guru då det gäller sits och balans på hästryggen!

 

Viktigaste för mig att tänka på är att sitta mer i/på Sir Louies rygg. Det borde väl inte vara så svårt?? Men jo, det är det! Sir Louie har ju inte tillåtit att jag belastar hans rygg med min vikt så de senaste åren har jag fått "stå" i stigbyglarna. Att nu bryta min egna kropps mönster och istället våga sjunka ner och låta hans rygg komma upp, det är verkligen supersvårt! Jag känner dock själv att när jag kan sitta mer på hans rygg så kan jag vara mer följsam och bromsa upp hans rörelser vid avsaktningar utan att vi båda ramlar framlänges. Vilken utmaning och jag kommer få snygga och starka magmuskler!!

 

Det känns även viktigt att när vi tränar på just dessa moment ska vi arbeta med korta intervaller. Eftersom han är så stark så är det lätt att han bara rinner iväg. Vi får försöka fokusera på att bara ta fyra travsteg eller galoppsprång och sedan bryta av tillbaka till skritt igen. På så sätt blir det en bättre muskelaktivitet och både han och jag kan hålla ihop våra kroppar mycket bättre. Det är alltså kort och effektivt som gäller!

 

Nu när jag kunde begära mer av Sir Louie märktes det direkt att när det blir jobbigt då orkar inte hans högra bakben lika mycket. Han placerar sitt högra bakben för långt in under sig så det blir omöjligt för honom att kunna bära, niga och lägga vikt där, han väljer då att gå in i sluta. Min plan nu framöver är att försöka stärka hans bakben och lära honom att inte kliva in så långt. Jag har fler olika bra övningar som vi fått förut som är anpassade för just detta. Det kan även vara så att jag behöver sätta honom i lite lätt öppna position så han kan hitta in rätt med sina bakben.

 

Jag fick med mig en massa bra saker från vår lektion. Mycket handlar om känsla, hur mycket muskeltonus vi behöver, hur mycket "tryck" jag behöver ha i Sir Louie för att han ska kunna utföra dessa konster. Att våga ta emot hans energi och förvalta den. Idag fick jag känna att Sir Louie kan vara stark med en lätthet där jag inte har något tryck alls i min hand utan han kan bära sig själv, stolt och mäktig. En ryttarkänsla som jag nu fått känna av och nu vet jag även hur jag ska göra för att få honom till det arbetet igen.

 

Mycket teknik som jag måste fila på, lära min egen kropp hur den ska förhålla sig i de olika rörelserna. Hitta igen en ny sits där jag kan känna mig stark och följsam.

Många små tips och råd som jag kan bära med mig när vi tränar, för som jag känner just nu så vill jag rida varenda dag på min nya häst!!

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning

Den här helgen har Sir Louie fått vara på SPA. Jag öppnade upp mitt personliga SPA-Sara och där har han fått njuta och återhämta sig i två dagar!

 

Jag kände redan på veckans sista ridpass att han var lite seg och trött i kroppen så jag bestämde att helgen skulle bli en helg med fokus på kroppen och dess välmående.

 

Första dagen startade vi upp med pälsvård. Louie börjar fälla lite av sin vintriga björnfäll så vi tog fram ryktstenen och drog av en massa lös päls. Sedan fick han värsta proffsgroomingen med ryktning och mer därtill. Vi passade på att klippa hovskägg och både man & svans fick sig en uppfräschning. Under tiden jag höll på med pälsvården halvsov Louie, han tycktes verkligen njuta av att bli ompysslad.

 

När pälsvården var avklarad gick jag över till hovarna. Sir Louie fick stå i lite hovbad med örtsalt för att göra ren hans strålar från eventuella bakterier. Just detta moment är han inte lika förtjust i - han brukar för det mesta stå ganska stilla när hoven väl hamnat i vatten, men just denna dag var han mindre tålmodig. En stund hann han stå i bad så det fick räcka. Eftersom just hovarna var lite besvärligt sparade jag resterande hovvård till nästa dag. Min plan var ju att Sir Louie skulle njuta av sina behandlingar och vi var inte direkt i det läget. Jag fick dock smörja in hovar och strålar med en vår speciella hovsalva och då var han nöjd.

 

Sedan var det dags för kroppen att få massage, akupressur och healing. Det blev mycket fokus på framdelen och speciellt högersidan som var lite "hårdare" än vanligt. Ärligt talat tror jag inte att Sir Louie njöt så mycket av massagen just denna dag. I vanliga fall brukar han verkligen njuta, han brukar gäspa, dreggla och verkligen visa att han gillar det, men idag var det mer "skräckblandad förtjusning". Skönt fast inte skönt - men nödvändigt!

 

Jag varvade skönare ställen och olika tryck i händerna så det inte skulle bli så jobbigt och ibland var det helt okej, ja nästan skönt och nästa sekund visade han med hela sin kropp att DU RÖR MIG INTE DÄR IGEN! Det gäller att vara uppmärksam och se hans signaler hela tiden, annars finns risken att man får sig ett blåmärke. Vi avslutade massagen med lite skön healing då han fick komma till ro och känna att trots allt var det faktiskt skönt. Väl ute i hagen igen var han lite lätt dåsig och trött så han valde en skön plats i solen för en liten "power nap".

 

På söndagen startade vi upp igen med lite lättare borstning och sedan plockade jag fram vår kära "kamrat": massageapparaten! Lite roligt är det när jag tänker tillbaka på Sir Louies första möte med denna tingest. Han var fullkomligt skräckslagen och de första gångerna startade jag den inte ens utan den fick bara vila mot hans kropp. Nu ÄLSKAR han sin "dumper" (den heter Thumper PRO därav smeknamnet).

När jag kör med apparaten startar jag alltid på hans största muskler på bakdelen. Då kan jag bestämma vilken hastighet och "tryck" den ska vara inställd på. När jag använder massageapparaten får jag bara använda den på de stora muskelgrupperna. Apparaten tar mer än vad man kan åstadkomma med bara sin egen kropp så man får aldrig strunta i instruktionerna - då kan man vålla skada på hästen och dess organ. Jag har fått utbildning i att använda "dumpern" så jag vet vad som gäller och därför lånar jag inte heller ut apparaten till andra då handhavandet är så viktigt.

 

Louie var mycket nöjd med sin massage och det blev mycket spänningssläpp med gäspningar och frustningar. Det var ett helt annat läge än gårdagen. Nu kunde han slappna av mer och verkligen ta emot massagen.  Vi avslutade med lite stretching med morot. Det märktes direkt att vi fått igång hans muskulatur på ett bra sätt. Han kunde lätt och enkelt nå till sina morotsbitar. Mycket smidigare än dagen innan.

 

Vi avslutade vår SPA behandling med hovvård. Lite raspning, filande och daglig strålvård.

Väl ute i hagen tyckte jag att han glänste lite extra, min vackra guldgosse!

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: friskvård

Ännu en gång har det hänt.

Återigen har jag underskattat min hästs förmåga. Jag tycker själv att efter så många år tillsammans borde jag känna honom, men vissa dagar så leder han verkligen in mig på helt fel spår!

 

Till mitt försvar måste jag medge att han är en MÄSTARE på att förleda sin ryttare till att tro att han är trött, inte orkar eller att han gör saker helt korrekt, men egentligen så luras han bara.

Innerst inne är vi faktiskt väldigt lika Sir Louie och jag. Jag är ganska bekväm av mig i vissa hänseenden. Exempelvis så skottar jag hellre snö, klipper gräsmattan eller gräver i trädgårdslandet än att gå på något gym. Jag skulle nog aldrig komma på tanken att bege mig ut på en joggingrunda - om det inte är tillsammans med Sir Louie. Min häst är likadan. Han springer inte i onödan, han sparar på sina krafter tills de verkligen behövs och vissa dagar kan han verkligen vara otroligt bekväm.

Han kan alla trick för att komma undan arbete - något han lärt sig under åren han arbetade på ridskola. Nuförtiden är han dock betydligt mer arbetsvillig än tidigare, men smart som han är, testar han mig om det går att få slippa undan.

 

Det här är och kommer nog alltid att vara min svåraste nöt att knäcka när det gäller Sir Louie. Jag är otroligt mån om att han ska må bra, känna sig stark och duktig, för mig är det jätteviktigt! Något som Sir Louie själv är mycket medveten om och när det passar honom då spelar han ut hela sitt gedigna register. Det är då jag hamnar i mitt mest förvirrade tillstånd, ena sekunden är jag säker på att han är sjuk, trött eller har ont någonstans. Nästa sekund är jag övertygad om att han bara hittar på. Men hur sjutton ska jag veta VAD som är VAD?

 

Sir Louie har en längre tid verkligen känts pigg med massa energi och fart. Men just detta med att lägga på fart är även en flyktväg för honom, ett sätt att fly undan belastning. Han visar även att han vill sträcka ut sin hals och gå med nosen nästan nere i marken. Det dyker upp en hel del funderingar i min hjärna. Lägger han på all denna fart för att han är pigg eller för att slippa belastningen? Behöver han sträcka ut och skjuta på som avlastning från det samlande arbetet?

 

Vi arbetar mycket med att belasta hans bakben med övningar mot skolskritt och övergångar till trav.

I detta arbete behöver han även få avlasta bakbenen så han inte blir helt slut. Sedan är det ju även så att just dessa samlande övningar skapar energi och kraft. Klurigt att veta vad som är vad i detta läge.

 

Förra helgen önskade jag mig en skottning av ridbanan, all snö har gjort den tung och lite knölig. Vi har mest kunnat arbeta på raka spår längs fyrkanten, så behovet av att få rida "riktiga" ridövningar kändes stort. Bästa gårdsägaren startade upp traktorn samma dag så jag och Sir Louie fick beträda en alldeles nyskottad ridbana! Vilken skillnad! Vi kunde glida runt i öppna, sluta, diagonaler och piruetter. Vi fick även till något steg i skolskritt, vilket gjorde mig helt lyrisk!

 

Vi fick till några riktigt fina övergångar då Sir Louie och jag lyckas hålla våra postioner både i uppstarten och när vi övergår från trav till skritt utan att "falla ur ramen". Annars är det lätt hänt för oss att vi hamnar i framåtläge och inte lyckas hålla ihop våra kroppar. Det kändes verkligen jättebra.

 

Eftersom även galoppen inte varit självklar så har vi som mål att varje ridpass ska innehålla en fattning/anslag eller när det känns bra, en övning med fokus på galopp. Sir Louie blev otroligt taggad efter några fattningar. Han blir lätt lite vild och när tåget går, ja då är det bara för mig att hänga med för någon stoppknapp existerar inte då.  Men även här kunde vi tillsammans kontrollera en ökad och mer samlad galopp, helt fantastiskt ! Att han även orkade gå från samlad galopp ner i en kontrollerad trav gjorde mig tårögd och otroligt stolt. Sista galoppfattningen han gjorde var för mig helt makalös! Han måste ha hoppat jämfota bak för jag fick mig en rejäl skjuts i sadeln, vilken styrka han måste ha i sin bakdel!

 

Så, återigen har jag underskattat min hästs förmåga. Han KAN och VILL mer än jag anar.

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: reflektioner

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter