Vår Blogg

2013 > 04

Äntligen har vi kommit igång och börjat träna igen! Förra fredagen fick vi friskförklaring från veterinären så nu är vi på gång igen!  Det känns så himla skönt!

Insåg att Birgitta kommer tillbaka för kurs igen redan nästa lördag, tiden har bara rusat iväg och vi har knappt hunnit med att träna något då vi haft tio dagars aktiv vila.

 

Träningsmässigt har vi försökt hålla oss till de viktiga övningarna vi fick på sista kursen nämligen formgivning; forma och omforma. Jag upplever att det gått lite "upp och ner" när vi tränat. Jag har en känsla av att min ädle springare inte anser att dessa övningar är krävande och utmanande nog för honom ELLER så känner han att inte kan fuska sig igenom dem och måste arbeta i alla moment och det tycker han är lite jobbigt.  Han gör dock övningarna, men på slentrian, har fokus på helt andra saker och hittar på en massa trick för att få göra något annat. Han kan "bli rädd" för en fågel eller en bil så han får explodera lite, härlig kille minsann!!

Jag själv tror dock att dessa övningar är viktiga för oss så häromdagen gjorde jag en plan och satte ihop de fyra olika övningarna till en längre övning. På detta sätt blir det inte lika mycket upprepning utan när vi värmer upp så slingrar vi oss igenom alla olika moment som finns i de fyra grundövningarna. Det blir kortare moment, snabbare omställningar och mindre upprepning. Istället får denna övning nu plats på alla våra träningspass både uppsuttet och vid hand, dock lite modifierad övning då jag arbetar honom från marken.

 

På gårdagens ridpass började jag med denna övning, men jag märkte rätt snabbt att det var svårt för honom att forma sig i ena sidan. Då kastade jag in en gammal favoritövning vi fått när vi tränat för Angelica Hesselius. Även denna övning handlar om formgivning & omformning. Vi rider på en volt och på voltens öppna del formger man hästen utåt, motställer för att sedan forma tillbaka inåt igen och fortsätta så resten av volten. När det som i vårt fall är en sida som känns svår, hämtar vi känslan från den lätta sidan och tar med oss den när vi omformar till den svåra. Den var klockren och efter bara något varv kunde Sir Louie hitta hur han ska placera sin kropp och helt plötsligt kunde vi både formge och forma om!!
Det vi hittade igen under gårdagens ridpass fanns även kvar idag. Fast ännu bättre!

Idag kunde vi lätt, lätt slingra oss igenom våra olika övningar. Formen fanns där och Sir Louie kändes så följsam när han tassade fram på böjda spår, omformning och nya bågar. Härligt!!

Ibland faller bitarna bara på plats och den känslan får vi ta med oss till nästa ridpass!

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning

Dagen med Sir Louie, har minst sagt varit berörande.

Min plan var egentligen att vi skulle ta oss en kortare ridtur nu när vi så smått börjar komma igång efter hans skada, men min otroligt TYDLIGA häst ville annat.


Vår stund började ute i hagen. Sir Louie sov i solen och jag passade på att borsta honom ute i friska luften. Både Louie och hans hagkamrat passade på att vila och slumra när jag var där och kunder hålla koll, ett stort förtroende, både att få vara en del i flocken och att få vara spanare.

Redan ute fick jag känslan av att idag ville Louie inte träna eller gå ut på promenad, utan han ville bara ha en skön mysdag. Ja, vad gör man inte för sin ögonsten!

 

När Louie tyckte att det räckte med borstandet så satte vi på grimman och gick in i stallet för att kontrollera ögat. Läkningen ser bra ut och nu ska vi boka återbesök för friskförklaring, så himla skönt!

 

Eftersom Sir Louie fått smärtstillande har jag inte kunnat massera honom, lite ovant läge då han brukar få massage flera dagar i veckan. Idag beställde han dock massage av bakdel - och det fick han. Det märks att han inte kunnat hålla igång som vi brukar för musklerna var lite hårda och spända, men efter en lång massage, med gäspningar och frustningar kändes det verkligen fint. Hela bakdelen blev härligt dallrig och mjuk. Jag blev trött i armarna kan jag lova!

 

Så kom då den bästa stunden.

Vi avslutade behandlingsstunden med att jag får lägga mina händer på hans kropp och ge honom healing. Under den här stunden somnar Sir Louie. Han tankar i sig all energi och det jag får tillbaka är sådana starka känslor, som inte går att beskriva. Tårarna formligen sprutar på mig. Det är som att få en stor, stark, varm stöt. Kärlek, tacksamhet, värme. Ett ögonblick då jag får se, känna och ta del av Sir Louies innersta. Det känns som om jag får röra vid hans själ - så ofantligt vackert!

Jag har ingen aning om hur länge vi står där, han och jag.

 

 

Någonstans mitt i alltihopa tänker jag på de två killarna som står uppe på stalltaket och lagar solfångarna. De kör med skruvdragare, klampar runt som en hjord elefanter, startar dammsugaren, precis ovanför våra huvuden, men Sir Louie han bryr sig inte ett dugg.

Jag står kvar med Sir Louie tills han själv vaknar. Han sträcker ut sina bakben, sträcker på halsen och stretchar ut ryggen. Nyvaken, och otroligt vacker.

Läs hela inlägget »
Etiketter: friskvård

Jaha, då hände det igen - det jag inte vill ska hända!

Men har man en häst som formligen ÄLSKAR att rulla sig i hagen bland pinnar, lera, granbarr och allt som finns så händer det ibland små olyckor. Ett litet gran eller tallbarr fastnade i Sir Louies öga och när han försökte gnugga bort det stack det rackarns barret ett litet, litet hål på hornhinnan.

Detta är fjärde gången han lyckas skada sina ögon, två gånger  vänster öga och nu två gånger med höger öga - senaste gången var för ett år sedan  - jag hoppas att vi nu jämnat ut "fördelningen" så vi slipper fler liknande händelser.

 

Självklart blev det veterinärbesök, smärtstillande, lite bedövning och anti- inflammatoriskt. Under de närmaste dagarna får han ögondroppar och salva så att såret läker ihop samt att svullnad och irritationen i ögonlocken skall ge med sig. Ögondropparna gör att han blir väldigt ljuskänslig så han får bära flugluva för att skydda ögat samt att han inte ska kunna klia och gnugga i ögat. Nu de första dagarna är luvan preparerad med mjukt skumgummi och ögonlapp som skydd närmast ögat, men egna uppfinning som faktiskt fungerar riktigt bra!  Utan ögonlapp finns det risk att solens strålar bränner hål på hornhinnan och det är inget att rekommendera!

 

Eftersom han nu inte kan se på ena sidan inser jag vad viktigt just synen är för hästar. Det måste verkligen vara jättesvårt för Louie, som i vanliga fall är van att kunna se med båda sina ögon och nu bara får förlita sig på ett öga. Med tanke på att en hästs ögon och syn fungerar så anorlunda mot för oss människor gör han det väldigt bra. Det är inte alls så lätt att gå in eller ut genom stalldörren - speciellt då det är mörkt inne och ljust ute. Så många små saker man tar för givet är nu inte alls så lätt. Jag märker att Louie har väldigt svårt att bedöma avstånd och han "krockar" lätt med tex vattenbaljan för han ser inte hur nära eller långt ifrån den är.
Det blir även anorlunda för mig då jag leder honom för jag får vara hans ledsagare och "se åt honom". Jag får prata så han hör vart jag är och försöka hjälpa honom på det sättet.

 

Idag hade svullnaden gått ner lite och det ser redan bättre ut. Vi tog oss en promenad på vägen för att hålla igång och det var så skönt! Humöret är det inget fel på, Sir Louie är lika pigg och glad som han brukar.  Imorgon hoppas jag att vi kan ge sista dosen med just ögondropparna för då kan vi skippa ögonlappen och bara ha flugluva.

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: småprat

VAD är egentligen Akademisk Ridkonst? En fråga som jag tror du kan få tusentals olika svar på, allt beror på VEM du frågar.

 

Många av de tränare eller mästare inom ridkonsten som verkar idag har satt sin egen prägel och sitt eget namn på just sitt sätt att rida och undervisa. Det finns Akademisk Ridkonst, Kraftskapande Ridkonst, AR enligt Bent Branderup och så vidare - kärt barn har många namn. Listan kan göras lång och även om majoriteten av våra svenska tränare/mästare har börjat sin utbildning under Bent Branderups ledning har fler och fler valt att gå sin egen väg och utifrån sina egna erfarenheter och speciella intresseområden skapat sig en egen inrikting. Det finns med all säkerhet många likheter och en del olikheter beroende på vilken tränare man valt att använda sig av. Jag tror dock, att ursprunget är detsamma oavsett inriktning.

 

Den akademiska ridkonsten härstammar från de gamla ridakademier som fanns runt om i världen. På dessa ridakademier utbildades hästar som skulle användas i strid. En stridshäst skulle vara stark,rörlig och hållbar.Kommunikationen mellan stridshästen och dess ryttare (riddaren) var av yttersta vikt, det fanns inget utrymme för missförstånd ute på slagfältet!

Många av de övningar och rörelser vi gör med våra hästar idag härstammar från denna tid, exempelvis så är piruetten en sådan övning.

 

Det som tilltalar mig är att man alltid utgår från hästen, i alla lägen ska man tänka på hästens bästa. Alla de övningar vi gör då vi tränar ska syfta till att göra hästen stark, stolt, lätt, rörlig och full av liv. Det är filosofin bakom den Akademiska Ridkonsten. Att hela tiden vara öppen och lyssna till sin häst, för hästen kommer berätta hur den önskar bli riden. Det handlar om ömsesidig respekt och samarbete mellan mig och min häst.

 

Ordet akademisk innebär för mig att det handlar om en högre utbildning,en högre undervisningsinstitution.Som jag ser det så utbildas jag och min häst tillsammans på flera olika plan, inte bara kroppsligt/fysiskt utan även mentalt. Vissa perioder är eller har det varit jag som utbildat min häst, men oftast är det faktiskt min häst som utbildar mig! En utbildning för både kropp och själ som vi delar, min häst och jag.

 

Ridkonst, ja att rida är faktiskt en konst! Det är inget man lär sig på en kafferast utan det tar tid och kräver mycket arbete. Att kunna rida sin häst med små, små signaler, då häst och ryttare har ett samspel och kommunikation där de liksom smälter samman till en enhet, en förlängning av varandra - det är för mig stor konst!

Jag ser faktiskt min häst som ett fantastiskt vackert konstverk. Ett konstverk som är i ständig förvandling, som i mina ögon blir vackrare och vackrare för varje dag. Ett konstverk som jag får vara en del av, som jag får vara delaktig i att skapa.

 

För mig är Akademisk Ridkonst inte bara ett sätt att rida och träna sig själv och sin häst, utan det är betydligt större än så. Allt jag gör tillsammans med min häst innehåller den Akademiska Ridkonstens filosofi, att alltid se till hästens bästa, vänlighet, samarbete,ömsesidig respekt.

 

Vårt viktigaste och övergripande mål, såsom jag har formulerat det i ord, är att bygga en stark och hållbar häst som utstrålar stolthet och energi och som har roligt tillsammans med sin ryttare. Det genomsyrar allt som vi gör tillsammans.

För mig innehåller detta mål många olika delar, att bygga en stark och hållbar häst innebär för mig förutom sådana basala saker som mat, vatten och noggranna kontroller av hans hälsa, även friskvård i form av massage, akupressur, healing, stretching och så vidare. Varierad ridträning, markarbete, mysiga promenader, uteritter, göra lite bus, kvalitetstid tillsammans för att bygga upp ett starkt band och förtroende för varandra, ha en bra kommunikation, bygga upp självförtroende, ge beröm...

Många små pusselbitar krävs för att lägga det stora, vackra pusslet.

 

 

 

 

 

 

Läs hela inlägget »
Etiketter: reflektioner

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter