Vår Blogg

2015 > 05

Efter kursen med Hanna i början av Maj så har Louie och jag övat, testat lite nya saker, funderat, reflekterat och jag har lusläst i mina anteckningar.

Det finns några detaljer som jag känner är så viktiga för oss och som jag verkligen vill ska bli rätt då de påverkar hela Louies biomekanik. Min strävan efter att hela tiden ha rätt belastning på honom för att han ska bära sig själv på ett för honom korrekt sätt gjorde att vi valde att backa bandet en aning igen för att finslipa på grundarbetet ännu en gång.

För den oinvigde kan ju detta verka helt galet och kanske tråkigt, men icke!! Just detta fascinerar mig så otroligt mycket. Hur Louies kropp fungerar i arbete och under belastning är så spännande och viktigt.  Visst,  jag känner verkigen att jag är en nörd som grottar ner mig i detaljer, men resultatet är det bästa kvittot på att vi gör rätt.

Vårt huvudfokus är Symmetri eller Liksidighet.  
Jag har valt att analysera och reflektera under varje träningspass. Känna efter vad som händer, fundera på vad det kan bero på och hur jag kan lösa det. 
Vi har börjat träningspassen med stillastående arbete. Hur känns det i Louies kropp när jag ber honom lägga vikt till vänster, höger, fram och ner samt bakåt. Fastnar det någonstans, finns det motstånd? Hur känns det i tygeln? Vikten i handen ska ju endast vara tygelns vikt och inget mer. När vi rör oss framåt i de olika varven hur känns det? Är det skillnad i vänster eller höger? Trycker han på framåt i något varv eller kan vi gå långsamt i båda varven? 

Så spännande och lärorikt! 

Då jag kände att jag behövde få ytterliggare kunskap och även få en annan människas syn på hur man kan göra för att lösa upp vissa knutar och komma vidare hoppade jag på en online minikurs med Marijke de Jong och hennes Straightness Training. Där fick jag ett antal olika tips och förslag på hur jag själv kan lära mig att se och känna av hästens obalans och hur jag ska hjälpa min häst att bli mer liksidig.

Hur vi har arbetat den senaste månaden ska jag under de närmaste dagarna försöka sammanfatta. Mest för min egen del, men om någon vill följa med oss på denna intressanta och händelserika resa så är alla såklart varmt välkomna.
 

Läs hela inlägget »

När jag kom till stallet idag hade Sir Louie fått en ny kompis. På hans rygg satt en kaja och pillade i hans päls. Varken Louie eller kajan tycktes bry sig så mycket utan det var mest;  jaha kompis här sitter du. Tyvärr hann jag inte plocka fram kamera eller mobiltelefon så jag kunde inte föreviga detta ögonblick. Det här är första gången jag ser att någon får fågel sitta på honom. I vårt stall har jag bara sett det en gång tidigare, då på Caspian, men det var nog 7-8 år sedan. 
Måste ju såklart läsa i min favoritbok "Djurens Språk" av Solöga om Kajans budskap. " Tillsammans är vi starka", det passar fint tycker jag.

Förra helgen var jag på kurs med Hanna Engström i två dagar, samtidigt var Birgitta Järnåker på besök och hade endagskurs i stallet. För första gången på tio år (!) var jag & Louie inte med . Jag hade noga förklarat för Louie att just denna gång skulle inte vi vara med. Förberett honom på att han "bara" skulle få träffa Birgittta i hagen och i stallet, att han kunde stå uppe på kullen i hagen och titta ner till ridbanan och se alla ekipage. Han besvikelse var stor, större än jag anat. När jag sedan inte ens hann göra något alls på lördagen då ställde han sig vid grinden och gav mig det ondaste ögat han kan förmå och samtidigt en blick som gav mig så dåligt samvete. Jag dämpade mitt dåliga samvete med att lägga ut lite extra mat - han är ju trots allt en oxe och vägen till hans hjärta går via magen <3 

Men ibland lönar det sig att längta till något för de träningspass och allt som Louie plockat fram sedan dess är helt fantastiskt.

Han lever "rövare" i hagen, hoppar, galopperar, jagar sin hagkamrat, säger ifrån och tolererar inte vad som helst! När jag kommer sätter han fart och kommer i full sula fram till grinden, ibland bjuder han även på lite bocksprång och bakut sparkar - mycket ovanligt för att vara min Sir Louie.

Våra träningspass utomhus vid hand består mestadels av trav, galopp, hopp & skutt. Han bjuder självmant upp till denna dans. Mina planer att vi ska ta det lugnt och kanske jobba mer med finlir än aktivitet;  Nix, det kan jag glömma! Den livsglädje & energi han uppvisar är helt underbar! Jag tar tacksamt emot och låter träningspassen bli fartfyllda. Jag tror nämligen att han behöver exakt det här just nu.

När vi är inne i ladan är det mer fokuserat och stillsamt. Dock lyser han av arbetsglädje och motivation. Han har visat mig att det jag tror att vi inte kan - det kan vi visst, jättelätt säger Louie. Även när jag valt att öka på svårighetsgraden en aning så visar han att om bara viljan finns där så är han villig att försöka. Det här är verkligen en ny inställning från hans sida.  Vi har ju hållit på med Ground Work mer kontinuerligt och på ett för oss nytt sätt under ett helt år och jag tror han själv märker att det verkligen är bra för honom. 

Den här helgen har vi haft träningsledigt, vi har istället fokuserat på kropp och välmående.
Lite gräsätning, pyssel med hovar och päls. Igår blev det akupressurhalsduk och helande händer. Louie blev så trött så jag blev nästan lite orolig om jag låtit halsduken suttit lite för länge. Han fick ha den på ryggen, nacken, framben och länd. 
Idag plockade vi fram vår vän "Dumpern" Louies egna massör (läs massageapparat). Det var ett tag sedan vi körde med den men idag kände jag redan på vägen till stallet att det var dags. Vilka spänningssläpp! Louie har gäspat och frustat och slumrat omvartannat.
En riktig mysdag och just dessa stunder det slår alla ridpass i världen.
 

Läs hela inlägget »
Angelica & Ellen i stillastående arbete. Angelica & Ellen i stillastående arbete.

Oj, oj oj vilken helg! Tror aldrig jag känt mig så inspirerad, motiverad och träningssugen som efter helgens kursande.
Är mycket imponerad av mina kurskamrater, vilka framsteg de gjort med sina hästar! Det är verkligen jättekul att få dela deras resa och se utvecklingen mellan människa och häst. Lättrörd som jag är så blir jag lätt gråtmild mellan varven när jag ser dessa härliga tjejer tillsammans med sina fina hästar. För inom Ridkonsten så är det inte bara en fysisk resa utan även på ett mentalt plan där både människa och häst utvecklas på ett in min mening helt fantastiskt sätt.

Sedan kan jag inte nog understryka hur duktig och pedagogisk Hanna är. Ibland tror jag hon har röntgensyn och jobbar telepatiskt! Hon har en förmåga att se exakt vad människa och häst har för behov för att komma vidare. Hon kan säga "Testa att peta lite med pinnen där"  och vips så hamnar häst och människa i balans. Verkligen imponerande!

Jag tycker själv att jag fått en ännu större insikt i hur allt hänger ihop på flera olika plan; fysiskt, mentalt, tanken bakom hur vi tränar och varför, hästen biomekanik. Listan kan göras hur lång som helst.
Det blir för mig än mer tydligt hur viktigt det är att hitta sin balans, den inre balansen mellan den fysiska kroppen och den mentala delen. Befinner man sig i harmoni och balans, utan blockeringar så blir det så mycket lättare. Efter dessa dagar har jag fått ännu fler verktyg att plocka fram för att kunna lösa de svårigheter vi råkar på längs vägen. Även några av våra "gamla" oliksidigheter som vi jobbat med under lång tid har nu kanske fått lite nyare lösningar, jag har i allafall fått en större insikt till VARFÖR det händer och HUR jag ska kunna lösa det på ett nytt sätt. 

Den här helgen hade gruppen fokus på "Tygel & handutbildning".  Här handlar det om 3-1 fattning, men på ett nytt sätt. Jag har ridit med 3-1 tidigare, men det här är helt nya saker! Här har varje tygel en uppgift och det blir som att lonmgera sig själv fast man sitter på ryggen. Väldigt klurigt innan man övat upp handen och lyckats reda ut hur tyglarna sak placeras i handen. Det här känns som en rejäl utmaning! 

Efter två dagar inne i ridhuset fick jag möjligheten att hänga med på Hannas två sista lektioner under måndagen hemma hos Åsa och Angelica. Väldigt lyxigt att få vara med på deras lektioner och träffa Hanna ännu en dag. Jag passade på att föreviga deras träningspass - som tack för att jag fick vara med!

Är så tacksam över att jag bestämde mig för att vara med på denna två-åriga utbildning. Den ger så mycket och jag lär mig så mycket. Har ni chansen att gå detta program så gör det!! Det är den bästa investeringen du kan göra!

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, inspiration

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter