Vår Blogg

2016 > 06

Louie är nu helt återställd efter sin skada som han ådrog sig på midsommarafton. Vi fick mycket bra hjälp av en av länets distriktsveterinärer.  
Denna gång klarade sig ögat, men ögonlocket var skadat och hade börjat bli infekterat. Hur det hela uppkommit vet bara Louie, men antingen något skräp som fastnat och skaft eller någon slags infektion. Jag tror själv att hans allergi spelat in i det hela. Han hade rejält ont och valde att ha sitt öga helt stängt, men med hjälp av all träning inför svåra situationer med belöning så kunde han undersökas utan lugnande. Han stod helt stilla och lät oss spola, färga och greja med ögat. Vilken fantastisk kille han är. Jag är så stolt över honom!
Sedan känns det såklart extra bra för mig när han fick så mycket beröm av behandlande veterinär. Både för att han uppförde sig som den gentleman han är men även att hon aldrig sett en sådan fin och välmusklad häst i hans ålder. Det känns extra bra i mitt hjärta!

Jag har faktiskt varit lite orolig för Louie. Den veckan Louie var ensam innan Moe flyttade hem åt han väldigt dåligt. Utomhus i hagen åt han säkert bara ett eller två kilo hö och inne inte mer än fem. Det är alldeles för lite för en häst i hans storlek! Sedan när Moe kom hade han fullt sjå att bossa över sin lillebror och det tog också på krafterna. Så självklart har jag varit lite oroad över att han blivit lite tunnare. Det tar även på hans depåer att tappa vinterpäls och sätta ny sommarkostym. Nu märker jag dock att han lagt på sig några extra bra kilon igen. Tänk, det är nog första gången jag blir glad över att hästen har blivit lite rundare om magen! Nu känns han jättebra i hullet. Varken tjock eller smal utan helt perfekt!

Något annat som också är helt perfekt är hans päls. Aldrig under vår tid tillsammans har han fällt sin vinterpäls så tidigt. Hans sommarkostym är så blank och känns sådär härligt fet fastän han är nybadad och schamponerad. Vissa dagar står jag bara och känner på hans kropp, hans påls och muskulatur. Blundar och känner och sparar detta minne i min minnesbank. Det är helt fantastiskt hur mjuk och len han är. Även hans muskler känns så mjuka och slappa. Otroligt häftigt! Nu ser han verkligen ut som en ädel häst, inte som en mammut i björnpäls, men det har också sin charm.

Guldpälsen glimmar så vackert ute i hagen. Så ståtlig och vacker så jag nästan svimmar.

Läs hela inlägget »
Etiketter: småprat

Nu har Moe bott med Louie och mig i en månad. Tiden går i en rasande fart och han har verkligen fått vara med om mycket på dessa fyra veckor.

Jag tycker vi börjar känna varandra bättre och bättre plus att Moe visar mer och mer vem han egentligen är. Jag upplever honom som en mycket vänlig häst. Otroligt sensitiv och har mycket nerv. Han vill göra rätt och är nog lite rädd att "misslyckas". Arbetsvillig och ambitiös, gör hellre lite för mycket än för lite. Samt att han är uppfinningsrik och har en stor portion ungdomlig energi. 
Jag har snabbt förstått att den här killen måste arbeta för att må bra. Med Louie behövs träning och arbete för att kroppen ska må bra, med Moe behövs träningen för att knoppen ska må bra.  Därför har vi rivstartat omskolningen till Akademiker!

De första dagarna har vi jobbat med ledövningen. Bara gå bredvid varandra, kunna stanna och starta. Jag ska kunna gå bredvid honom på båda sidorna och även kunna variera min position.
Nu har jag verkligen mycket anvädning av min utbildning för Hanna där vi jobbat mest med GroundWork. Vilken tur att jag har dessa redskap i ryggsäcken!!
Vi har varierat att jobba inne i ladan och även ute på ridbanan. I ladan går det bättre och är lättare då det inte finns så mycket som distraherar. Moe har lättare att hålla fokus när vi är inne i ladan, på ridbanan är det mycket annat som händer runtomkring så där tappar han lättare koncentrationen.
Moe är ganska tydlig med att berätta för mig när han tycker han kan övningen. Jag känner att det är viktigt att lyssna på honom och inte tråka ut honom med samma övning om och om igen. Jag vill verkligen inte förlora hans intresse och han sug att få lära sig mer.
Nästa steg har varit att jag ska gå baklänges. Det tyckte han var väldigt konstigt i början, men han lär sig snabbt och inne i ladan går det riktigt bra. Fortfarande lite svårare att utföra ute, men när han lyckas hålla fokus så går det jättebra. Vi varierar att gå framåt, stanna, starta och ibland kunna minska tempot lite. Mitt huvudfokus är att han ska hitta sitt lugn. Kunna slappna av, sänka sitt huvud, pusta och frusta.

Häromdagen fick vi lite extra hjälp så nu har vi lagt på att flytta bakdelen och ha en större distans när vi jobbar. Inne i ladan jobbar vi på en åtta, där jag går baklänges och vi har lagt till att gå, följa, stanna, vila, flytta bakdel. Många moment att hålla koll på! Efter våra träningspass blir Moe ganska så trött. Det händer mycket i hans kropp, muskler som ska aktiveras och hans nervsystem som måste jobba på ett nytt och anorlunda sätt. Mentalt måste han ju vara delaktig i arbetet hela tiden och det tar på krafterna. För mig är det mer fysiskt arbete då Moe är en kille som kliver på med rejäla kliv så jag kommer få grym kondition av detta arbete! 

Jag har även hunnit med att rida två gånger, ja eller kanske mer suttit och åkt häst. Jag har testat Louies gamla sadel och den passar jättebra på Moe, än så länge! Skönt ändå att slippa sadelbekymmer nu i början. Nu har han en sadel som ligger fint - bättre än vad den någonsin gjort på Louie, så nu går det att i sinom tid kunna rida ut i skogen och aktivera honom. Svårare att hitta någon lämplig betsling på honom. I allt arbete vid hand är det endast kapson som gäller, men vid ridning har vi testat lite olika alternativ. En sak är dock säker, inget delat bett för det gillar han inte. Sist fick han låna Louies anatomiska bett och det känns bäst hittills.

Även hans kropp har fått en genomgång av Anna, det blev hans 10 års present. Det finns lite att arbeta med även där, men inga stora saker. Vi har fått ett program med saker vi ska arbeta med som vi följer. Även läkningen inifrån har påbörjats. Jag har valt att endast hjälpa hans mage i detta första skede då han haft stora problem med stress och troligen även magsår. Rom byggdes inte på en dag och att läka en del kommer påverka resten av hans kropp på ett positivt sätt.

För Moe är det en helt ny värld som öppnar sig. Allt är nytt, ett nytt språk, ett nytt sätt att vara, ny miljö med en gigantisk box,  ny människa och ny hästkompis. Skönt för honom att ha en sådan trygg ledsagare som Sir Louie vid sin sida. Louie berättar hur saker och ting sker i vår värld. Att saker som Moe är van vid inte förekommer hos oss. Men kan det verkligen vara så?, undrar Moe.  Louie och jag har förklarat för honom att han ska bo med oss i all framtid, men han är inte helt säker och vågar inte riktigt tro på det. Men jag tror att med tiden så kommer han förstå att så är fallet.
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: träning, småprat

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter