Vår Blogg

2017 > 10

Det är fortfarande hektiskt med allt som ska fixas ute på gården, möten med banken, träffa husbyggare. Plus att hinna med att jobba. Handen på hjärtat så känner jag mig trött, inte så mycket ork och energi. Jag önskar att jag orkade och hade mer tid för träning av hästarna, men just nu så går det bara inte! Vissa dagar måste jag prioritera och ofta hamnar Moe på träningslistan. Louie klarar det bättre att inte träna, men jag ser i hans ögon att han blir besviken. Svårt att räcka till, men snart så kanske det vänder.

Idag har vi haft två riktigt roliga träningspass. För mig känns det så befriande och skönt att kunna ta två kortare pass inne i ladan och vara glad, nöjd och ha två nöjda hästar efteråt.

Med Louie har jag en tid jobbat med att sätta ihop en kedja av olika rörelser. Lite frihetsdressyr med invanda mönster. Han är så duktig och han tycker det är så kul! Vi gör väldigt enkla saker. Gå framåt, stanna, backa, vacker tass och gå fram igen. Nu har Louie själv kommit på att han kan även lägga in lite galoppskutt också för att göra det lite roligare. Mitt älskade hjärta! Detta har vi även övat på när vi varit ute på promenad och då finns det mer energi att hämta i honom.
Idag fick jag en idé att testa något nytt med honom. Jag satte upp en bana med konor inne i ladan och min tanke var att han skulle gå fram till konen och dutta på den med mulen.Louie fattade direkt och visade för mig att; Sara, det där är för lätt, mer utmaning!

Okej så jag plockade in mattan också. Gå till konorna längs ena långsidan, dutta på dem med mulen sedan vända in på mitten och stå på mattan. Stå kvar på mattan och göra lite vacker tass, sedan gå ut på nästa långsida och då byta varv, dutta på konorna och sedan in på mattan igen. Det är första gången vi gör såhär och Louie är väldigt smart må jag säga. Han hade inga som helst problem med att urföra denna ganska långa kedja/bana. Så himla kul! Han kändes så nöjd och tillfreds efteråt, möjligen lite trött i huvudet också för det kräver koncentration och uppmärksamhet. Igår blev det mysdag med massage och lite stretching, mest för min skull då jag inte hade orken att ta mig för något mer än så. Jag imponeras verkligen av hur smidig och rörlig Louie faktiskt är. Tycker att hans framdel känns bättre än någonsin, vilket märktes då jag stretchade hans framben som han fullkomligt avskyr! Han är verkligen en förebild, vackraste Sir Louie, smidig som en katt. Hoppas jag är lika smidig när jag är i hans ålder!!

Moe har fått lite mer träning. Jag märker att utan aktivering blir han lätt rastlös och lite "stökig". Jag har börjat gå ut på promenader i byn med honom och de flesta gångerna går det jättebra. Sist blev det dock lite gamla beteenden som kom fram. Vilket även har märkts i andra delar av träningen. Jag tror själv att det kommer sig av frustration då jag medvetet valt att försöka fasa ut lite av belöningen. Han får inte betalt med godis varje gång utan det kan var klia eller klapp plus att han heller inte får betalt varje gång utan kanske varannan och det skapar frustration. Att det blir så är en fas innan han förstår och accepterar att okej nu fick jag inget just denna gång, men nästa. Jag ser det inte som ett problem utan redan nu märker jag att det går över. Dock väljer jag att belöna vissa beteenden, som jag anser vara viktiga varje gång fortfarande. Det positiva i det hela var att han ändå valde att lyssna och stanna kvar hos mig.


Vi har även ridit några gånger och även där går det ganska så bra. Har han bara fokus och kan hålla sin koncentration så är han helt ljuvlig! Häromdagen red vi med bara vikthjälp, lite tramp i inner stigbygel och han flyttar sig in och tvärtom. Jag har testat ett annat bett till honom, ett av Louies gamla som inte används. Det är ett tyngre bett och han tycks gilla hur det ligger stilla i hans mun. Jag har haft det tre gånger, ett vid arbete vid handen och då gjorde det bäst resultat. Jag tror att bettet hjälper honom att lösgöra saker i kroppen för när jag befinner mig bredvid så ser jag hur det händer massor i hans kropp. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig. 

Häromdagen blev jag uppmärksam på en kedja av beteenden som Moe satt ihop, ja, även jag har satt ihop dem, men de betyder lite olika för oss. Moe har ofta lite svårt att stå stilla på stallgången, han vill gärna skrapa med hovarna och äta på grimskaft eller linor. Jag har tänkt i mitt huvud att när han skrapar med hoven så försöker jag ignorera det och när han sedan står stilla då berömmer jag honom. Moe har sett det hela på ett annat sätt. Skrapar jag med hoven och sedan ställer mig så får jag beröm. Samma fast olika. Moe har kopplat beröm och belöning till skrapande med hoven - jag har tänkt tvärtom. Nu håller jag på att försöka bryta denna fina kedja av beteenden så han förstår att det jag önskar och berömmer är inte att skrapa med hovarna eller tugga på linorna, nä, jag vill att han ska stå stilla. Snacka om missförstånd, eller otydlig tränare! Här har jag fått mycket bra hjälp av träningen med mattan. Där vet han att om han krafsar på mattan händer det inget, men om man står stilla då händer det grejer!

När vi hade massage och mysdag igår så passade jag på att förstärka beteendet att stå utan krafsande och tuggande. Det gick åt många morötter, men han var så otroligt duktig och gårdagens insikter fanns kvar även idag. Visst glömmer han ibland, men nu vet jag hur han tänkt så jag kan lättare berömma och belöna vid rätt tillfälle. 
Även Moe fick ett pass inne i ladan idag. Då jag hade banan uppsatt efter att ha övat med Louie tänkte jag att även Moe kunde få testa.Äntligen något nytt och kul! Min plan att Moe skulle gå och nosa på konen blev något annat.  Helt själv så att han gick till konen, knuffade ner den, plockade upp den i munnen och bar fram den till mig! Varsågod, så släppte han ner den vid mina fötter! Men älskade lilla frö! Sedan kunde jag kasta konen en bit ifrån mig och Moe gick dit och plockade upp den. Jag undrar om han lärt sig detta tidigare eller om det bara faller sig naturligt för honom. Så himla duktig och smart! Nu måste jag skaffa mig någon annan bättre target för att ha som apport, då konen inte är så lätt att fa tag i med munnen.  Mitt vackra och smarta hjärta!

Läs hela inlägget »
Vy från vårt vackra Veda. Vy från vårt vackra Veda.

Just nu känns det som att tid är en bristvara i mitt liv. Vi är ju numera glada, lyckliga och upptagna gårdsägare till vårt alldeles egna paradis på jorden, vår vackra plats Veda. Det känns helt fantastiskt och magiskt och jag längtar som sjutton efter att få flytta dit. Längtar efter att få visa Louie och Moe gården, skogen, markerna, sjön. Men innan vi är på plats ska det byggas stall åt killarna och nytt hus till oss. Nu förbereder vi inför att de gamla husen ska tas ner. Huset ska tömmas, saker som ska sparas ska bäras undan, möten med stallbyggare, provgräva på åkern för att se hur marken ser ut, möten med hustillverkare, planera för sådd på ägorna, kontakta bonden för att kolla om han kan sköta de områdena vi inte kommer använda närmaste tiden. Jag åker fram och tillbaka mellan stall, hemma och gården. Ja, det är minst sagt fullt upp. Roligt men också lite uttröttande.

Denna vecka har varit extrem med inbokade möten varje dag. Jag har inte alls hunnit med att träna hästarna som jag önskar, men vi har gjort något varje dag. Det som är positivt är att det vi gjort har gått väldigt bra. Moe och jag har varit ute på lite längre promenader i byn och han har varit så himla duktig. Ett ridpass har vi också hunnit med och lite utveckling av våra övningar med mattan och target. Igår jobbade vi bara med klickerövningarna och då testade jag att löslongera honom i skritt och trava med hjälp av vår target. Det gick jättebra och hjälp vilken fin trav han har!! När han själv går in och samlar sig lite i traven får han en högrest hals och ser så kraftfull ut, han är bara superfin!
Louie och jag har varit ute på byn. Vi gör lite avskedsturné till platser där vi brukar vara, för vid denna tid nästa år då är vi hemma på Veda så vi gör små nedslag i vår närmiljö för att minnas och njuta. Igår när vi var ute och promenerade gick vi förbi ett garage. Utanför garaget låg två lastpallar och Louie han tog det direkt som något man ska kliva på så vips så var han halvvägs uppe på pallen. Alltså han är helt otrolig! Nyfiken och påhittig! Han har aldrig klivit upp på något förut då vi tränat och detta kom han på helt själv. Jag var dock lite orolig för hur hållbar pallen var så han fick massor av beröm och sedan bad jag honom snällt att kliva ner med framhovarna. Men den övningen ska jag ta med mig. Idag blev det ridning och det var bland det mest explosiva jag varit med om. Louie var supertaggad och lite vild så på hemvägen fick jag faktiskt hoppa av och gå sista biten. Älskade gosse.

Denna vecka har även årets höleverans kommit hem. Det är som vanligt vår superleverantör AGRIAX som bidrar med hästarnas mat. De är verkligen fantastiskt duktiga på att ta fram bra hästfoder. Jättebra värden på fodret och en kvalitet som är outstanding! Av fjolårets leverans har jag bara haft en enda dålig bal och det berodde på att det gått hål på plasten vid lossningen. Jag har ungefär nio balar kvar av fjolårshöt och de är lika fräscha och fina när man öppnar dem nu. Ett mycket gott betyg tycker jag.
Årets skörd har nästan lika värden som förra året. Lågt i energi och lågt protein, vilket passar bra för båda mina hästar,det enda som behöver tillsättas i foderstaten är selen och magnesium.

Nytt för iår är att jag för första gången valt att köpa första skörd. Jag brukar välja andra skörd då den ofta är magrare, men nu blev det en första skörd istället. Anledningen till det är att jag fick kontakt med en klok dam som har en slags "pensionärsresort" för hästar. Hon har ett ställe där äldre hästar får njuta av pensionärsliv tills den dagen då de väljer att lämna jorden. Då hon har och har haft många hästar som passerat 30 års strecket så fick jag många bra och goda råd från henne. Bland annat att en första skörd kan vara bättre då den har ett större näringsinnehåll.

Jag har redan börjat vänja in killarna på det nya hösilaget. De fullkomligt älskar det! Det har en ljuvlig lite kryddig doft, mycket bra textur så det blir bra tuggtid. Nu får de lite uppblandat i lunchmål och kvällsmål. Visst äter de både det gamla och nya, men jag ser vad de föredrar och vad de väljer att äta först. Jag är jättenöjd för det är alltid svårt att bestämma bara utifrån en foderanalys. Jag har aldrig blivit besviken so far, men både Louie och Moe - eller som jag brukar kalla dem Gourmanderna Carl-Jan & Steffo - är två mycket kräsna gossar och de äter inte vad som helst. Det hade ju varit mindre kul att stå med 9 ton hö som de vägrar äta.

Läs hela inlägget »

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter