Vår Blogg

2020 > 06

En lite jobbig vecka som både har innehållit glädje, hopp och förtvivlan. Dock avslutas den i positiv anda och jag hoppas att det fortsätter så. Men även i de mörkaste stunder finns ljusglimtar. Inget ont som har något gott med sig.

Att kunna sitta ute på altanen nu på kvällen och titta ut på Louie, Moe och Pogge där de går och mumsar i godan ro känns helt underbart. Extra skönt då jag i början av veckan inte alls var säker på att jag skulle se dessa tre tillsammans.

Det var i söndags, för en vecka sedan, jag upptäckte att Louie hade svårt att äta. Allt han stoppade i sig ramlade ut och läget försämrades ganska snabbt. Jag tänkte först att kanske något fastnat i munnen så jag spolade och grejade men inget kom ut. Det förstår alla att en häst som inte kan äta det går liksom inte. 
Att få tag i en veterinär som kunde komma ut och hjälpa oss visade sig inte heller vara så enkelt. Men det finns räddande änglar. 

Distriktveterinären kunde komma och göra en bedömning. De hade ingen tandspecialist på plats, men en första kontroll kunde göras.Jag kände att för mig var det viktigt att få någon slags status så jag visste vad jag skulle förhålla mig till. Louie var så tapper under undersökningen och veterinären kunde se att han hade en tand som var riktigt lös. Med sina kontakter ringde hon en specialist som snabbt sa, det här måste vi åtgärda, läget är akut. Jag kommer på fredag då har jag en lucka, sätt genast in smärtstillande då kommer hästen kunna äta lite fram tills dess.

Till skillnad från andra veterinärer som jag ringde medans jag väntade på distriktet så var det inga diskussioner alls. Inget snack om att hästen är ju så gammal, låt han vandra vidare eller boka en tid på kliniken så får vi se. Så från att ha tänkt att nu måste jag ställa för Louies sista resa, jag hade till och med valt ut hans viloplats, så tändes hoppet. Hold on help is on the way!

Så i några dagar fick Louie leva på gröt,smärtlindring och pilla lite på det gräs han lyckade få i sig. Tror han tappade minst 10 kilo på dessa dagar, men magen klarade sig och på torsdagskvällen då åt han med god aptit. 

På fredagen kom då vår efterlängtade hjälpare. En helt fantastisk veterinär som i vanliga fall arbetar i Sollefteå. Han gjorde en grundlig undersökning av Louie. Lyssnade på hjärta, lungor, mage. Tittade på hans ögon, kände igenom hans kropp  och ställde massor av frågor - för att samla in information och bilda sig en uppfattning.
Hela tiden berättade han för mig vad han skulle göra och varför. Nu ska vi ge lugnande, men vi ger bara en liten dos så vi ser att det går bra, behöver vi mer då fyller vi på. Nu kommer hästen ha svårt att hålla balansen en stund, han kan få ryckningar i musklerna, men det stabiliseras efter några minuter. Nu hjälper vi Louie att stå ordentligt på alla fyra hovar. Lugnt och sansat så jag var med på noterna och kunde vara förberedd.
En trött Louie och på med munstegen. Veterinären kikade in i hans mun, kände på tanden och så var den ute. Den var så lös så det behövdes ingenting för att få den att lossna.
Sedan gjordes en grundlig undersökning av hela hans mun. Varje tand kontrollerades noga och dokumenterades. Varje tand behandlades individuellt och i vissa fall ville veterinären göra mer, men valde att avvakta då han kände att det kunde bli för mycket för Louie. Hela tiden var det Louies bästa som var i fokus, jag skulle vilja göra så här, men vi avvaktar.

Positivt att det inte fanns några tecken på tandlossning vilket är vanligt näer man är i Louies ålder. Den tand som lossnade fast på motsatt sida är lös, men ska nog sitta kvar minst ett år till.  Visst är hans tänder slitna, men vad kan man förvänta sig när Louie levt ett långt liv och hur tandvården bedrivits innan han kom till mig det veti gudarna.
Tror att undersökningen tog 2 timmar och Louie var så himla duktig hela tiden, mitt fina, fina hjärta. Pogge och Moe fanns hela tiden med och de skötte sig exemplariskt och stöttade Louie så gott de kunde. När Louie var så pass pigg och vaken så vi kunde ställa honom i boxen då gick Pogge genast fram och snusade på honom, precis som att Du, brorsan jag är här. Moe snusade också på honom och han var nog den som varit mest orolig över hur det skulle gå.

Tillsammans med veterinären har vi nu lagt upp en behandlingsplan med återbesök och kontroller. Det viktigaste nu är att Louie kommer igång och äter ordentligt. Målet är att han ska lägga på sig rejält med hull och det finns mycket gräs så det borde ordna sig. Jag fick så mycket bra tips och råd från en engagerad man. Jag fick svar på flera saker jag funderat på till exempel så kunde han snabbt konstatera att Louie ser sämre på ett öga, men det kan vara en irritation som gör att han ser sämre. Nu har vi fått ögondroppar vi ska testa och se om det kan hjälpa. En snabb koll kunde även konstatera att Louie har EOTRH en tandsjukdom som ofta drabbar fullblod. Jag har länge misstänkt det då jag sett bilder på hästar med denna sjukdom, men ingen har tidigare kunnat bekräfta det. Enda botemedlet är att dra alla tänder. I dagsläget är det ingen fara för Louie då hans tänder sitter fast, men det måste hållas koll på då det är mycket smärtsamt om/när tänderna blir lösa. Den sjukdomen drabbar endast framtänderna och dem kan man leva utan.

Nu får Louie smärtlindring några dagar. Han går på en strikt diet bestående av gräs och gröt, så han klagar inte. Jag och bästa husse har slagit gräs med lie så det finns nattmat. Då jag måste ha koll på hur mycket mat  han får i sig får de sova inne på nätterna och alla tre tycks vilja ha det så. Louie får lite extra protein så han lägger på sig de kilon han tappade. Jag märker redan nu att han känns piggare och är mer som vanligt. Idag bytte jag beteshage till en hage där gräset är lite mjukare och inte heller lika långt då jag upplever att det är svårare för Louie att äta det höga stråna. Nu håller vi alla tummar, tår och hovar för att läkningen går bra, att vikten ökar och att min vackraste guldpäls får hänga med ett tag till. Jag känner mig hoppfull och är oändligt tacksam. Både för att Louie går därute och mumsar, men också över denna underbara veterinär som har hästens bästa i fokus. 

Läs hela inlägget »
Etiketter: reflektioner

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Arkiv

Länkar

Etiketter